I tisdags (eller minns jag rätt nu?) så sprang jag med Fummelfot, löpardate på avstånd, en utmärkt idé! Hon verkar ha varit lite mer ambitiös än vad jag var, men jag var dödens trött, så med mantrat "det är skönt efteråt" tog jag mig ut på en tjugo minuters lugn jogg. Och ja, det var ju skönt efteråt :)
Igår åkte jag hem till föräldrarna för att koppla av och ha det mysig ett tag, självklart åkte även löparkläderna med. När pappa skulle åka in till Kungsbacka och handla så passade jag på att snylta plats i bilen, han släppte av mig vid Kungsbackaskogen och jag sprang hem därifrån, en lagom tur på lite drygt 5 km.
Men viken tråkig väg det var! Lååånga raksträckor på asfalt med lyktstolpe efter lyktstolpe att ta sig förbi är inte min favorit direkt, men vad gör man när det inte finns någon vettig stans att springa på i närheten? Tar det som finns helt enkelt. Och jag kom hem före pappa, med småsmå marginaler, men jag hann lägga mig ner och kollapsa på gräsmattan hemma innan jag hörde honom svänga in med bilen på garageuppfarten :)
Idag regnar det, men vad gör det, ganska skönt att springa i regn :)
Vi får se.
Freaking grymt att du kom ut fast du var trött - jag hade ju fusk i form av sällskap av Bror som extra motivation. :P
SvaraRaderaHaha, springa snabbare än din pappa kör bil, det låter det. ;) Asfalt och raksträckor är inte min favvo heller - men det går när det inte är för ofta. :) Jag vaknade med springlust imorse och gav mig ut snabbt innan den hann försvinna - i duggregn och på grusväg blev det en lagom wake-up innan jag FAKTISKT skuttade ner i sjön. Burr, men skönt. :) Tänker på dig hjärtat, puss och kramar!